Att börja tänka tanken på att stärka sitt hushålls beredskap är ett hälsotecken och visar att man vill ta ansvar. Man kan gå så långt som att säga att de som inte är förhindrade att göra sin del på grund av ålder, sjukdom eller liknande har en skyldighet att göra detta. Samtidigt kan det kännas både obekvämt att tänka på om det värsta händer – och kanske svåröverblickbart att veta vad man ska börja och hur mycket som krävs för att man faktiskt ska göra sitt på en lagom nivå.
Den här artikeln sammanfattar de vanligaste frågorna som brukar komma från någon som funderar på att börja höja sin hushållsberedskap.
1. Var ska jag börja?
Börja med att plocka fram den gula broschyren från MSB – om du inte har den sparad så kan du beställa eller ladda ner den här. Du kan också spara ner checklistan från Personligberedskap.se på din telefon och ha som shoppinglista. Den innehåller det du som minst behöver för att klara dig och din familjs behov under en vecka.
2. Hur många dagar ska jag egentligen planera för?
Du ska enligt myndigheternas anvisningar klara dig utan hjälp från samhället under minst en vecka. Det betyder att du både behöver kunna försörja dig och dina närmaste med vatten, mat, värme – och inte minst hantera toalettbesök om vattnet inte längre skulle komma ur kranen.
På Personligberedskap.se hittar du fördjupade artiklar och kunskap om hur du behöver tänka för att lösa dina basbehov.
3. Jag bor i lägenhet – hur gör man då?
Det finns både för- och nackdelar med att bo i lägenhet. Grannar kan hjälpa varandra för att skapa gemensam motståndskraft mot utmaningarna som man möter. Samtidigt så kan det vara svårt att hitta plats att lagra tillräckligt med vatten för en familj för en vecka – i den länkade artikeln om vattenlagring så finns det tips på vattenrenare som klarar av att rena 2000 liter vatten innan filtret är förbrukat. Det kan vara praktiskt för att minska behovet av direkt tillgängligt vatten i dunkar.
4. Jag har inte råd att köpa allt, hur gör jag steg för steg?”
Utgå från checklistan och börja med att inventera vad du har hemma. Troligen har du åtminstone lite pasta i köksskåpen och en filt i förrådet. Då är du på god väg. Börja med att lösa vattenfrågan – vatten är betydligt viktigare än mat. Använde den så kallade 3-regeln som du kan läsa om i artikeln om mental beredskap, som säger att vi kan klara oss tre veckor utan mat men tre dagar utan rent vatten.
Bygg upp ditt matförråd genom att köpa på extrapris och lägg till något extra varje gång du handlar, så har du snart ett förråd hemma. Jag lyckades köpa ett enveckasförråd på ICA för 1217 kr.
Lågprisaktörer som Jula, Clas Ohlson, Rusta och Biltema har blivit populära preppingdestinationer de senaste åren. Planera dina inköp, vänta på extrapriser och fyll på metodiskt.
5. Hur håller jag lagret fräscht och användbart?
“Lagra vad du äter och ät vad du lagrar är en” mening som ofta återkommer i detta sammanhang. Det finns ingen anledning att inte köpa saker som du tycker är gott och kan tänka dig att använda i vardagen. På så sätt ser du till att alltid ha ätbara matvaror hemma. Byt även innehållet i dina dunkar med jämna mellanrum, se mer information i artikeln om vatten – det är inte hela världen om du glömmer att byta givet att du hållit god hygien och förvarat vattnet svalt och mörkt, så att det inte växt till alger.
6. Vad händer om elen går – hur lagrar jag maten då?
I informationen från MSB står det att du bör ha ett sätt att värma mat om strömmen går, till exempel ett sprit- eller gaskök. Det finns också mat som går att laga utan el – se mer om detta i artikeln “Om Foodora inte kommer – smarta tips för mat på bordet”
7. Hur förbereder jag mig praktiskt utöver prylar?
Det beror på vad du kan från början. Det är bra om du tar dig tid att ta reda på vad som händer om strömmen går av ett eller annat skäl, om hur motståndaren redan nu försöker påverka opinionen genom hybridkrigföring till exempel påverkansoperationer. Det är också viktigt att fundera över hur du ska få information och hur du hanterar sociala medier i händelse av kris eller krig.
Att gå en utbildning i första hjälpen vid allvarliga olyckor är alltid bra – och att faktiskt öva på hur det skulle vara, kanske tillsammans med barnen.
6. Hur mycket ska jag berätta för andra?
Forskning visar att vi hjälper varandra vid en kris, så ju fler som får inspiration att öka sin hushållsberedskap, desto bättre står vi tillsammans rustade som samhälle om det skulle bli allvar. Visa på goda exempel och hjälp fler till att ta steget att börja, till exempel genom att avdramatisera frågan och konstatera att för bara några generationer sedan så vara alla preppers, om det betyder en förmåga att klara sig själv under en period.
Att tänka på sin hushållsberedskap är egentligen är det inte konstigare att ha en hemförsäkring. Förhoppningsvis händer ingenting men om det skulle brinna så är det smart att ha betalt sin försäkringspremie. Och du kan inte låna grannens försäkring om ditt hus brinner ner. Ju fler som gör sin del, desto fler kapabla människor finns det som kan göra skillnad när det verkligen gäller.
