Så lagrar och renar du vatten

Det är lätt att ta vatten för en självklarhet – det kommer ju alltid ur kranen. Men hela vattenförsörjningen bygger på ett system där vattentäkter, reningsverk och vattenreservoarer ser till att det finns rent vatten att pumpa ut i systemet och till där du bor. Om strömmen går, så kan trycket inte hållas uppe och då slutar vattnet att komma på några timmar.

Då och då kommer också nyhetsrubriker om att innevånare i en kommun rekommenderas att koka sitt vatten, på grund av att bakterier kommit in i systemet. Vattenförsörjningen är också ett tydligt mål för en motståndare, där det också finns uppenbara risker för sabotage i ett läge där någon aktör vill destabilisera vårt samhälle, eller vill minska vår förmåga att göra motstånd.

Eftersom vi ser vatten som en självklarhet så är det lätt att underskatta hur mycket vi faktiskt gör av med per dygn, men så snart man summerar hur mycket som går åt så inser man att det är svårt att få ihop ekvationen genom att köpa flaskvatten på den lokala ICA-butiken när vattnet slutat komma ur kranen.

Enligt Branschföreningen Svenskt Vatten så är snittförbrukningen i Sverige 140 liter per person och dygn! Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekommenderar att man lagrar 3–5 liter vatten per person och dygn. Det räcker till grundbehovet för att dricka och till matlagning.

Det räcker däremot näppeligen till att upprätthålla hygien över tid och inte heller till disk, utan vattenförrådet behöver kompletteras med andra åtgärder för att vara en del av en uthållig beredskap.

Lagra vatten – lägg upp en grundtrygghet

Planera mängden vatten

• Räkna med minst 3–5 liter per person och dygn för dryck och matlagning.
• Lägg till extra för hygien, disk och ev. husdjur.
• Ha som mål att lagra vatten för minst en vecka (ca 25–35 liter per person).

Välj rätt behållare

• Använd dunkar, flaskor eller hinkar som är av livsmedelsklassad plast.
• Undvik behållare som tidigare innehållit kemikalier eller starka rengöringsmedel.

Tips: 5–10 liters dunkar är lätta att bära. 20 liters dunkar är lite enklare att stapla, men komplettera med en liten kran som finns att köpa på samma ställe som du köper dunkarna, och låt dunken ligga på en bänk vid användning så att den slipper lyftas och hanteras.

Förbered och fyll behållarna

1. Diska med varmt vatten och diskmedel.
2. Skölj noga.
3. Fyll med kallt kranvatten.
4. Stäng locket ordentligt.
5. Märk varje dunk med datum.

Förvara rätt

• Ställ i svalt, mörkt och rent utrymme som kan vara garaget, en källare eller källarförråd eller en jordkällare.
• Undvik direkt solljus (risk för algtillväxt).
• Placera på en plats där du lätt kommer åt vid behov.
• Byt ut vattnet var 6:e månad för bästa kvalitet. Det är oftast ingen risk att lagra längre, och vattnet kan kokas innan användning om du är osäker. Byt vid jul och midsommar, vårdagjämning och höstdagjämning eller andra tillfällen som gör det lätt att komma ihåg.
• Om kranen slutar fungera kan du snabbt fylla vatten i tomma flaskor och kastruller eller fylla badkaret.

Rena vatten effektivt

Om du inte hunnit lagra vatten, om det tar slut eller om du av något annat skäl behöver mer vatten så kan du rena andra vattenkällor. Så kallat ytvatten, det vill säga vatten ur sjöar, åar eller bäckar, är inte att rekommendera för konsumtion utan rening, utan kan innehålla skadliga alger och mikroorganismer. Även regnvatten förorenas av damm och kemikalier i luften och av partiklar på tak och behöver renas. Sådant vatten kan ändå användas till att spola i toaletten med.

Rening genom kokning

Ett av de effektivaste sätten att rena vatten är helt enkelt att koka det. Det räcker att vattnet kokar upp och det behöver alltså inte koka en viss tid – men det är viktigt att det når 100 grader för att döda bakterier, virus och parasiter. Ett prepperuttryck är ”big bubbles – no troubles” och är en bra minnesregel för att komma ihåg att vattnet ska stormkoka och inte bara sjuda. Tänk dock på att kokning bara oskadliggör mikroorganismer – den tar inte bort kemiska föroreningar, och inte heller radioaktiva ämnen (dessa kan tvärtom koncentreras när vatten kokar in).

Reningsutrustning

Det finns en mängd olika vattenfilter som tagits fram för att användas vid vandring och andra utomhusaktiviteter, som utnyttjar olika typer av processer för att rena vatten och kan rena vatten från både bakterier och skadliga mikroorganismer. De är både lätta att ta med sig och att använda och skapar en trygghet i ett längre perspektiv.

Jag har flera olika filter för att använda i olika situationer. MSR Trailshot Microfilter är ett extremt litet filter som man alltid kan ha med sig och väger bara 115 gram. Det renar 1 liter vatten per minut och det utbytbara filtret räcker för att rena så mycket som 2000 liter vatten från 99,9999 % av alla bakterier och 99,9 % av protozoer. På bilden ovan under användning under en paddeltur – den medföljande slangen gör det enkelt att nå vattenytan och man kan antingen dricka direkt ur filtret eller pumpa ur i en behållare.

Det lite större MSR MiniWorks EX renar upp till 2000 liter vatten och har en kapacitet för  1 liter per minut, vilket är enklare och mer praktiskt för hemmabruk.

Det finns även andra praktiska lösningar inklusive dunkar från Lifesaver som renar stora mängder vatten – men filtret åldras och har en begränsad livslängd på några år innan det behöver bytas ut. Dunken på bilden innehåller ett vattenfilter som klarar av att rena 20000 liter vatten, men filtret har en begränsad livslängd. Ett vakuumförpackat filter har en hållbarhet på tio år.

Det finns också UV-pennor på marknaden som man sänker ner i vattnet, som dödar levande organismer – det kräver såklart batterier men fungerar. Jag tycker att filterlösningarna är enklare. Observera att den här typen av filter och UV är gjorda för mikroorganismer – de tar, precis som kokning, inte bort lösta kemikalier eller radioaktiva ämnen. För det krävs särskild teknik, som omvänd osmos.

Kemisk rening

Vattenreningstabletter finns att köpa i friluftsbutiker och kan rena vatten under vandring, men det är knappast en praktisk lösning för hemmabruk på grund av mängden som behövs.

Här är det värt att skilja på myndighetsråd och prepperpraxis. Livsmedelsverkets och Myndigheten för civilt försvars förstahandsråd för att göra vatten drickbart är att koka det – klorin lyfts inte fram som deras standardmetod för dricksvatten. Där Livsmedelsverket faktiskt nämner klorin är för att desinficera själva dunken: 1 ml (ett kryddmått) klorin® till 3 liter vatten som får verka 30 minuter innan dunken sköljs ur.

I frilufts- och prepperkretsar används klor ändå som en nödmetod för att rena själva vattnet. Om du väljer den vägen: använd bara ren, oparfymerad natriumhypoklorit utan tillsatser – många moderna Klorin-varianter innehåller parfym eller tensider och är då olämpliga. Dosera 2 droppar per liter klart vatten (4 droppar om vattnet är kallt eller grumligt), rör om och låt stå minst 30 minuter. Du ska kunna känna en svag klordoft efteråt; gör du inte det, upprepa doseringen och vänta ytterligare 30 minuter. Filtrera eller låt grumligt vatten sedimentera först.

Viktigt att veta – vad reningen inte klarar

Kokning, filter, UV och klor tar hand om bakterier, virus och parasiter – men de tar inte bort kemiska föroreningar, och inte heller radioaktiva ämnen (som tvärtom kan koncentreras när vatten kokar in). Vid misstänkt kemikalie- eller nedfallsförorening: undvik källan, undvik vatten som är missfärgat, luktar konstigt eller är påverkat av algblomning, och förlita dig i stället på lagrat, förslutet vatten eller en skyddad källa. Källa: Myndigheten för civilt försvar och Livsmedelsverket.

Ha både lagrat vatten OCH reningsutrustning hemma, så är du säker på att du har en trygg tillgång på vatten för alla eventualiteter.

Använd vattnet klokt

Det kan vara opraktiskt att lagra vatten för alla behov i vardagen. Jag rekommenderar att man lagrar både tvättservetter för att sköta grundläggande hygien och engångstallrikar och bestick för att slippa använda vatten till disk.

För att spara på det vatten som du verkligen väljer att använda till eventuell disk och personlig hygien så är det klokt att också ha en liten plastbalja för att tvätta händerna och delar av kroppen som man gjorde förr i tiden, tillsammans med en tvättrasa – och en separat plastbalja för att hantera disken. Om du i värsta fall inte kan använda avloppet av något skäl så är det enklare att använda baljan än diskhon/handfatet om du behöver hälla ut vattnet i rabatten efteråt.

Ett par rejäla flaskor med handsprit är också ett bra komplement till preppen.