Sociala medier vid kris och krig

Vid ett krisförlopp eller om Sverige skulle utsättas för ett angrepp så är tillgången till korrekt information kritisk för att du ska kunna fatta rätt beslut och veta vad som gäller. Därför har vi i Sverige etablerat VMA – viktigt meddelande till allmänheten, som du kan få genom radio och TV, sms till din mobil,  från Krisinformation via app, webb och sociala medier och som notis i SR Play- appen eller via SOS Alarms app 112. Vid riktigt allvarliga händelser används också ”Hesa Fredrik” som ju också testas första måndagen varje kvartal.

Eftersom många också konsumerar nyheter via sociala kanaler eller alternativa nyhetskällor så finns det risker att det sprids information som inte är sann, eller än värre, är en del i ett försök att påverka motståndsviljan i Sverige.

Det kan göras genom att få avsändaren att förefalla vara någon annan än vad det i själva verket är, eller att via bot:ar eller trollkonton, dela och sprida information i sociala medier som sedan delas vidare av andra. I sociala kanaler är risken också stor att hamna i en så kallad filterbubbla, som innebär att man via algoritmerna förses med mer av den information man reagerar på, vilket förstärker att den egna uppfattningen är den enda rådande.

Räkna också med att vi kontinuerligt kommer utsättas för olika typer av budskap som är avsedd att minska vår motståndskraft genom att splittra oss, eller att få eventuellt motstånd att förefalla lönlöst, eller att motståndaren har legitima skäl för att driva igenom sin linje. Ukrainakriget har kallats det första TikTok-kriget eftersom sociala medier har varit en mycket viktig del i Rysslands hybridkrigföring, inte minst i början av invasionen.

Använd principen ”Think. Check. Share” innan du vare sig agerar på informationen själv eller delar vidare. Sociala medier har algoritmer som sprider innehåll som engagerar. Tänk kritiskt och att möjligheten finns att även någon av dina närmaste vänner faktiskt delar innehåll som kommer från en rysk trollfabrik på andra sidan Östersjön. Fundera igenom:

  • Var kommer informationen ifrån?
  • Vem är avsändare?
  • Vad tjänar avsändaren på att dela informationen, vad förefaller vara syftet?
  • Vad vill avsändaren att jag ska tycka, tänka och göra?

Läs mer om hur du ska undgå att bli lurad på Myndigheten för psykologiskt försvars webbplats.

Tänk också på vad du själv delar och ta ansvar för ditt eget flöde.

Vad du inte ska posta

•    Inga bilder/filmer på militära förflyttningar, skyddsrum, vägspärrar eller skador på infrastruktur. Fienden kan använda även små detaljer för att kartlägga läget.

•    Inga uppgifter om tid och plats för händelser. Exempel: “Just nu hörs skottlossning vid torget.” Det kan direkt ge fienden realtidsinformation.

•    Inga bilder på stupade, skadade eller fångar. Det bryter mot humanitär rätt och kan skada anhöriga.

•    Undvik att sprida rykten eller obekräftad information. Desinformation sprids snabbt och kan orsaka panik.

•    Lämna inte ut var du själv eller dina anhöriga befinner er. Det kan utsätta er för fara.

•    Undvik att ”checka in” på platser. Fienden kan spåra mönster.

 

Vad du kan göra istället

•    Dela endast officiell information från myndigheter (MSB, Krisinformation.se, lokala myndigheter, Röda Korset).

•    Använd krypterade appar (Signal, WhatsApp) för privat kommunikation istället för öppna plattformar.

•    Stöd moralen genom att dela positiva budskap, men utan att avslöja lägesbilder eller detaljer.

•    Använd sociala medier med fördröjning. Om du vill dela en bild från vardagen, gör det långt efteråt så den inte är operativt användbar.

•    Var källkritisk. Fråga alltid: Vem tjänar på att jag delar detta?

 

Extra säkerhetsråd

•    Se över dina sekretessinställningar – gör konton privata.

•    Tänk på metadata i bilder (geotaggar avslöjar plats automatiskt). Stäng av platstjänster.

•    Ha i åtanke att även “oskyldiga” bilder (t.ex. en selfie med en militär lastbil i bakgrunden) kan skada oavsiktligt.

•    Sprid aldrig information om frivilliga som hjälper till utan tillstånd, såsom transporter av mat, mediciner eller evakueringar – de kan bli måltavlor.

 

 

 

Checklista

Trygghet och säkerhet
i hemmet

Arkiv