Hur man håller värmen om strömmen går

I Sverige är vi vana vid kalla vintrar, men också vid att elen nästan alltid fungerar. Om strömmen plötsligt går under längre tid – till exempel på grund av storm, nedfallna ledningar eller elbrist – kan det snabbt bli kyligt inomhus. Det gäller att snabbt tänka på två saker: minimera värmeförlusten och maximera värmeproduktionen. Genom rätt klädsel, smart användning av hemmet, alternativa värmekällor, varm mat och dryck samt rörelse kan man klara sig betydligt bättre.

Här är några praktiska och konkreta tips för både kortare och längre strömavbrott.

1. Värme från kroppen – kläder och lager på lager

Människokroppen är en egen värmekälla. Genom att behålla den värme du själv producerar kan du klara kylan bättre.

• Klä dig i lager: ull underst, något isolerande lager i mitten (t.ex. fleece) och vindtätt/isolerande ytterlager.
• Mössa och halsduk.
• Varma sockor och tofflor: kalla fötter gör att hela kroppen fryser.
• Handskar eller vantar: även inomhus kan vantar vara nödvändiga.
• Använd också lager-på-lager-principen när du sover. Behåll gärna mössa och flera lager kläder när du sover.

2. Använd hemmet värmesmart

När värmen inte längre fungerar gäller det att bevara den som finns.

• Samla familjen i ett rum: ju mindre yta som ska värmas, desto lättare att hålla värmen. En människa ger en värmeeffekt som ett värmeljus eller 100 W glödlampa.
• Stäng dörrar och använd filtar vid dörrspringor och fönster för att minimera drag.
• Häng upp filtar över dörröppningar för att skapa en ”värmezon”.
• Täta fönster med handdukar, filtar eller plast för att minska värmeförlust genom drag och kallras.
• Utnyttja solljus: dra undan gardiner på dagen för att släppa in solvärme och dra för på natten för att isolera.

3. Använd extra värmekällor som inte kräver el

Att ha alternativa värmekällor hemma kan vara avgörande vid längre avbrott för att ha en bra komfort.

• Vedspis eller kamin: den mest effektiva och långvariga lösningen förutsatt att du har ved. En liten batteridriven fläkt kan hjälpa till att sprida värmen på en större yta.

• Alkoholbrännare: använder metanol eller etanol som en mindre kamin och värmer ett mindre rum. Brännaren på bilden ger en värmeeffekt på 1500 W och en påfyllning räcker i fem timmar – den kan användas både för uppvärmning och för att ställa en kastrull på, och värmer en liter vatten till kokning på 15 minuter.
• Fotogen- eller gasolvärmare: ger snabb värme men kräver god ventilation för att undvika kolmonoxidförgiftning (se säkerhetsrutan nedan). Du måste också kunna lagra tillräckligt med bränsle inom ramen för vad som är tillåtet.
• Stearinljus och värmeljus: ett värmeljus motsvarar en 100 W glödlampa i ungefärlig värmeeffekt. Placera flera i en säker ljushållare eller använd en kruka som ett improviserat element.
• Campingkök eller stormkök: inte främst för uppvärmning, men kan koka vatten och ge varm mat eller dryck som hjälper kroppen hålla värmen.
• När du använder öppen låga på ett eller annat sätt, tänk på brandrisken och ha brandsläckare och brandfilt i beredskap om olyckan skulle vara framme.

4. Värme genom mat och dryck

Värmen kommer också inifrån.

• Ät varm mat om du har möjlighet – soppor, grytor eller havregrynsgröt värmer länge.
• Drick varmt: te, kaffe, choklad eller varmt vatten håller kroppstemperaturen uppe.
• Ät regelbundet: att äta ofta hjälper kroppen producera mer värme.
• Undvik alkohol: det ger en falsk känsla av värme men gör kroppen kallare.

5. Sova och vila varmt

Nätterna är ofta tuffast under strömavbrott.

• Sov tillsammans: dela säng eller sovsäck för att utnyttja kroppsvärme.
• Flera filtar eller sovsäckar i lager fungerar bättre än en tjock.
• Varmvattenflaska (eller PET-flaska fylld med varmt vatten från stormkök) i sängen ger långvarig värme.

6. Rörelse och aktivitet

Att hålla igång cirkulationen gör stor skillnad.

• Gör enklare övningar: knäböj, armhävningar eller hoppa på stället för att få upp värmen.
• Undvik att svettas för mycket: blir du fuktig blir du snabbt kallare när du slutar röra dig.
• Håll igång med spel eller lekar: att vara aktiv håller både humör och kroppstemperatur uppe.

Säkerhet: kolmonoxid, brand och förvaring av bränsle

Så snart du använder öppen låga eller förbränning – vedspis, fotogen- eller gasolvärmare, alkoholbrännare, stormkök eller stearinljus – finns två risker att ta på allvar: kolmonoxid och brand. Det här avsnittet är den gemensamma säkerhetsgenomgången som våra andra artiklar om värme, matlagning och skydd hänvisar till.

Kolmonoxid (CO)

Allt som förbränner bränsle avger kolmonoxid – en lukt- och färglös gas som är livsfarlig i slutna utrymmen. En vanlig brandvarnare känner inte av kolmonoxid.

• Använd fotogen-, gasol- och andra förbränningsvärmare bara med god ventilation, och aldrig medan du sover.
• Kör aldrig kolgrill, engångsgrill eller ett motordrivet elverk inomhus, i garage eller på en inglasad balkong. En inglasad balkong räknas som inomhus.
• Skaffa en kolmonoxidvarnare (CO-larm) och placera den där du använder förbränningsvärme. Den varnar för gas som du själv inte kan känna, och är ett viktigt komplement till – inte en ersättning för – den vanliga brandvarnaren.

Brand

• När du använder öppen låga, ha alltid brandsläckare (helst pulver, minst 6 kg) och brandfilt inom räckhåll.
• Lämna aldrig levande ljus, brännare eller värmare utan uppsikt, särskilt inte nära barn eller textilier.
• Ha fungerande brandvarnare i bostaden.

Viktigt om förvaring av bränsle till kök och kaminer

Förvaring av bränsle som bensin, sprit, fotogen och gas regleras av lagar och regler som är viktiga att följa för att inte riskera säkerheten för sig själv och andra. Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB) har utförlig information på sin webbplats, men en sammanfattning finns att tillgå nedan. Läs gärna Brandfarliga vätskor i hem- och fritidsmiljö och instruktioner om förvaring av gasol.

1. Planera mängden

• Förvara så lite som möjligt inomhus – bara det du behöver för eget bruk.
• Bensin/sprit/fotogen: max 10 liter per behållare inomhus.
• Totalt i hushållet: max 100 liter brandfarlig vätska (utan tillstånd).
• Gasol: max 60 liter totalt (vanligen 1 driftsflaska + 1 reserv). Inomhus får bara behållare understigande 5 liter förvaras.
• I flerbostadshus: kontrollera alltid föreningens regler (ofta striktare). Inglasad balkong räknas som inomhus.

2. Välj rätt behållare

• Använd godkända dunkar/flaskor (ex. reservdunkar märkta för bensin, original gasolflaskor).
• Märk behållarna tydligt med innehåll.
• Kontrollera att korkar/slutningar är hela och täta.

3. Placering

• Förvara i svalt, ventilerat utrymme – aldrig nära värmekällor eller öppen låga.
• Det är inte tillåtet att förvara brännbara vätskor i vind, källare eller garage i flerbostadshus.
• Inglasad balkong = räknas som inomhus.
• Gasolflaskor ska alltid stå upprätt.

4. Säkerhet i hemmet

• Ha en pulversläckare (minst 6 kg) och en brandfilt nära där du förvarar bränsle.
• Ha fungerande brandvarnare – och en kolmonoxidvarnare (CO-larm) där du använder förbränningsvärme.
• Förvara bränsle otillgängligt för barn.

5. Kontroll & underhåll

• Kontrollera behållare minst 1 gång per år (sprickor, rost, packningar).
• Byt ut gamla behållare mot nya vid slitage.
• Håll ordning: separera olika bränslen, förvara på hyllor/skåp i stället för på golvet.

6. Om du behöver mer än normalmängd

• Ansök om tillstånd hos kommunen/räddningstjänsten (för >100 L vätska eller >60 L gasol).
• Följ föreskrifter om särskilda skåp, ventilerade förråd eller tankar.