Skydd mot kärnvapen och radioaktivt nedfall

När man tänker på kärnvapen och risken för kärnvapenkrig så är det inte sällan  förknippat med minnen från kalla kriget eller bilder från de amerikanska angreppet på Hiroshima och Nagasaki som avslutade det andra världskriget. Många har den ikoniska bilden från Hiroshimas utplånade stadskärna för ögonen när de tänker på kärnvapen och dess verkan – med det är viktigt att konstatera att japanska bostäder vid den här tiden hade en bärande vägg och var tillverkade av brännbart material inklusive papper. Den enda byggnaden i form av bankbyggnaden står fortfarande upp även om det befann sig nära epicentrum.

Dagens kärnvapenarsenaler innehåller väsentligt färre kärnvapen under det kalla kriget då ömsesidig garanterad förintelse var den rådande doktrinen och supermakternas arsenaler räknades till tiotusentals kärnvapen, många med en ofantlig sprängstyrka om många tiotals gånger Hiroshimabomben. Laddningarna är generellt sett  mindre  kraftiga idag eftersom träffsäkerheten har ökat och orsakar därmed mindre skada. Det gör att vi inte, som under det kalla kriget står inför ett hot om mänsklighetens utplånande, även om ett kärnvapenkrig såklart skulle få oöversiktliga konsekvenser för både de områden som blir direkt drabbade och för samhället i stort.

Med det sagt är ett kärnvapenangrepp självfallet ett fruktansvärt hot och skulle innebära många dödade och skadade, men man ska inte heller överdriva dess effekter och styrka och därmed låta motståndaren nå sina mål genom hot. Under kalla kriget sprängdes över tvåtusen kärnvapen i provsprängningar av olika slag, förvisso långt från befolkningscentra, men likväl – kärnvapen innehåller ingen magisk kraft och går att skydda sig mot, i den mån man inte lyckas att skjuta ner flygplan, ballistiska robotar, eller

Hur kan kärnvapen komma att användas

Även om kärnvapen ibland sägs vara ett politiskt vapen, det vill säga någon som man hotar med från Rysslands sida för att få sin vilja igenom, så måste vi ha en beredskap för att kunna hantera en begränsad, eller större insats, av kärnvapen i vårt närområde – eller direkt mot vårt land.

Kärnladdningar kan bäras av många typer av vapensystem som är både markbaserade, flygburna eller baserade på olika typer av fartyg och ubåtar. Mot markmål används antingen bomber, artilleripjäser, olika typer av ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Det innebär också att själva vapenbärarna kan bekämpas med avancerat luftvärn.

Man brukar dela in kärnvapen i taktiska och strategiska, där de förstnämnda är avsedda att användas på slagfältet för att bekämpa fientliga truppkoncentrationer, baser eller andra viktiga mål. Strategiska kärnvapen bärs av interkontinentala robotar, bombflygplan och ubåtar och är avsedda för att vara avskräckande och är avsedda att förinta fiendens infrastruktur, städer och hamnar.

Markbrisad versus luftbrisad — vad skiljer dem åt?

Luftbrisad betyder att kärnladdningen detonerar på en viss höjd över marken. Explosionens chockvåg sprids mer effektivt över markytan vilket ökar det område som drabbas av byggnadsskador och dödlighetsrisk från tryck och värmestrålning. En luftbrisad ger mindre radioaktivt nedfall eftersom eldbollen inte rör upp stora mängder mark och material; mycket av fissionsprodukterna förblir i luftmassan.

Vid en markbrisad detonerar laddningen på eller nära markytan. Den skapar betydligt mer lokalt radioaktivt nedfall eftersom eldbollen blandar upp och förångar stora mängder jord, asfalt och byggnadsmaterial som sedan faller ner som mycket farligt, lokalt kontaminerat stoft. Markbrisad ger i regel mindre effektiv radie för värme/trycksskador än luftbrisader av samma laddning, men är mycket farligare ur nedfallssynpunkt.

Vad blir effekten av ett kärnvapen?

På samma sätt som en vanlig konventionell bomb så är den omedelbara effekten störst i explosionens omedelbara närhet och förutom effekter som tryck och splitter, om även en vanlig bomb eller granat har så verkar kärnvapen också via kraftig värme- och gammastrålning som bildas vid atomkärnornas reaktioner med varandra.

Illustrationen visar effekten av en 100 kilotons kärnladdning, motsvarande ungefär fem gånger sprängkraften hos Hiroshimabomben.

De första sekunderna

Gammastrålning är radioaktiv strålning som färdas lika snabbt som ljuset och orsakar vävnadsskador i cellerna som är dödliga vid hög exponering. Värmestrålningen orsakar brännskador och startar bränder i stora områden — luftbrisader ger ofta störst termisk skada. Tryckvågen orsakar kollaps av byggnader, flygande skräp och splitter och tryckskador på människor.

Radioaktivt nedfall

Radioaktivt nedfall, främst från markbrisader eller från förorening av mark som sugs upp i eldbollen. Radioaktivt nedfall är som allra farligast de första timmarna. Nedfallet ser ut som askregn närmast explosionscentrum och är extremt radioaktivt till en början, men kan också färdas med vindarna en lång sträcka i form av fint damm och behöver indikeras med specialutrustning.

Radioaktiviteten i nedfallet består av radioaktiva isotoper, rester av kärnvapenexplosionen som faller sönder över tid – de flesta väldigt snabbt och andra långsammare. Radioaktiviteten avtar över tid. En tumregel kallas “7–10-regeln”:

•    Efter 7 timmar har strålningen minskat till en tiondel.
•    Efter 2 dygn (49 timmar) är den nere på ungefär en hundradel.
•    Efter 2 veckor återstår cirka en tusendel.

Därför är det mycket värdefullt att kunna stanna i skydd under ett par veckor efter en kärnvapenexplosion.

Nedfallet avger flera olika sorters strålning – både gammastrålning, men också alfa- och betastrålning som kommer från sönderfallande partiklar och som stoppas av kläder, men kan skada kroppen om de kommer in i kroppen, till exempel via luftvägarna eller ögonen.

En kärnvapendetonation i atmosfären orsakar en kraftig elektromagnetisk puls som kan förstöra elektronik som inte skyddats genom särskilda åtgärder.

Hur skyddar man sig vid ett kärnvapenangrepp?

Det bästa skyddet är avstånd, skydd och tid:

•    Avstånd från nedslaget.

•    Skydd mot tryckvåg och strålning.

•    Tid i skydd tills strålningen minskar.

Precis allt skydd är bättre än inget skydd, när det kommer både till de direkta verkningarna i form av splitter och värmevåg, men också när det kommer till den radioaktiva strålningen. ju mer jord, betong eller annat tungt material som är mellan dig och detonationspunkten, desto bättre är det. Om det inte finns skyddsrum i närheten så är en källare under markytan den bästa platsen du kan vara på – ett rum där dörrar, källarfönster har täckts med sten, grus, sandsäckar eller i värsta fall jord är bättre än ingenting. Ju mer jord och betong som omger källaren, desto starkare skydd. Använd gärna principen om inre rum, som förklarades i artikeln om skydd mot luftangrepp. För varje 10 cm betong eller 30 cm jord halveras stråldosen. Extra material som sandsäckar ovanpå källaren förbättrar skyddet.

Försök täta dörrar, fönster och ventilationsöppningar med plast och tejp för att hindra radioaktivt nedfall från att komma in. Bor du i eget hus så stäng av tilluftsventilationen.

I jämförelse med en oskyddad person utomhus, så exponeras en person i en vanlig villakällare 1/20-del av strålningen och i en källare i ett större tegelhus innebär 1/100-del av exponeringen i jämförelse. I ett vanligt skyddsrum i ett flerfamiljshus är motsvarande siffra en tusendel.

Vid flyglarm eller annan förvarning – ta skydd direkt!

Om du blir överraskad utomhus eller befinner dig längre från detonationen så är det första som du kommer uppfatta en extremt ljus blixt. 

1. Om du ser en kraftig ljusblixt

Titta inte! Du kan bli blind av det intensiva ljuset från explosionen som är många gånger varmare än solens yta.

Släng dig genast platt på marken alternativt eller i ett dike – ett skydd i form av en betongmur eller jordvall skyddar inte bara mot kringflygande glas och splitter utan också mot värme- och i viss mån mot radioaktiv strålning  Om du kastar dig på marken i skydd när du ser blixten så finns en god chans att du kan undvika tryckvågen. Ligg stilla tills kringflygande skräp och splitter fallit till marken.

Skydda ansikte och huvud med armar eller jacka. Håll något för luftvägarna för att inte andas in damm eller skräp.

2. Efter tryckvågen – Skynda till skydd

Gå inomhus – helst i ett skyddsrum, i andra hand en källare eller mitt i en byggnad, långt från fönster.

Genomför personlig sanering direkt. Om du misstänker att du fått radioaktivt stoft på dig, så ta av ytterkläder och skor och lägg dem i plastsäckar när du är i skydd under tak men innan du går in i boningshus och skyddsrum. På så sätt undviker du att dra med farliga partiklar som kan skada luftvägarna. Tvätta all bar hud och hår, för att få bort radioaktiva partiklar som annars kan skada huden eller komma in i andningsvägarna.

Gå inte ut förrän myndigheterna meddelar att det är säkert.

3. Säker mat och vatten

Mat i kylskåp och täta utrymmen är säker för förtäring även om det är i ett område med radioaktivt nedfall. Rotfrukter, grönsaker och frukt sköljd noga och skalas helst innan förtäring. Skölj av kastruller och annat husgeråd innan du använder dem. Är du i ett område är myndigheterna varnat för radioaktivt nedfall så utgå från att ev damm är radioaktivt.

Vatten från kranen och förslutna behållare är säker från konsumtion men använd inte grönsaker från trädgården eller vatten från egen brunn innan myndigheterna gett klartecken..

4. Ordna för att stanna i skydd länge 

Är du i din bostad så säkerställ att du kan stanna i skydd under längre tid, helst i över en vecka, så att radioaktiviteten avklingar och att du inte exponeras för eventuellt nedfall. Förbered dig för att strömmen kan gå och att du därmed inte heller har tillgång till dricksvatten i kranen.

Säkerställ att du i direkt anslutning till ditt skydd har tillgång till:

• Pannlampor, ficklampor och batterier
• Radio
• Vattendunkar och matförråd.
• Hygienartiklar, plastpåsar och en enkel toalettlösning
• Första hjälpen-kit.
• Filtar, sovsäckar eller liggunderlag

5. Om du måste gå ut – använd tät klädsel

Undvik i det längsta att gå ut under de första dagarna. Det viktigaste är att  skydda lungor och andningsvägar eftersom inandning av radioaktivt damm är den största faran. Använd helst en skyddsmask med partikelfilter om du har – i annat fall så använd enklare andningsskydd eller improvisera med flera lager tyg framför näsa och mun. Radioaktiva partiklar kan också irritrera ögonen. Använd tättslutande skidglasögon, skyddsglasögon eller simglasögon.

Klä dig i heltäckande kläder – långärmat, handskar, mössa eller huva, ju tjockare desto bättre. Regnkläder, plastjacka eller skyddsoverall i plast för yrkesbruk är särskilt bra eftersom de inte suger åt sig damm. Använd rejäla stövlar eller skor som lätt kan tvättas av. Tejpa runt skoskaft och ärmslut för att hindra partiklar från att tränga in. Tänk på att all smuts från skorna kan vara kontaminerat av radioaktivt material.

Genomför personlig sanering direkt när du är tillbaka i skydd.

Sök skydd snabbt, minimera exponeringen för nedfallet, och följ myndigheters råd.