Preppa på jobbet
Syftet med prepping, är att skapa en större motståndskraft mot störningar – oavsett om dessa har naturliga orsaker som storm eller andra väderhändelser, eller är orsakade av sabotage eller annat angrepp. Det betyder också att alla så långt som det är möjligt fortsätter att gå till jobbet som vanligt – men också är beredd på att det kan bli störningar i kommunikationer och att till exempel betalningar inte fungerar som vanligt. Kanske behöver man ta sig hem på ett annat sätt än vanligt eller, om man jobbar på en myndighet, är polis eller jobbar i räddningstjänsten eller sjukvården, stanna kvar på jobbet längre än vad man planerat.
Om samhällets nyckelfunktioner ska kunna hållas igång även om förhållandena inte är som vanligt, där elen faller bort och basala funktioner kanske inte fungerar som vanligt krävs det att både arbetsgivaren och arbetstagaren gör förberedelser för att verksamheten ska kunna fortsätta fungera.
Under den långa period av avspänning som många kallar för den strategiska blackouten, när Sverige och även många andra länder, monterade ner ett omfattande och väl intrimmat totalförsvar så försvann också mycket av kunskapen och organisationen för hur samhället skulle kunna fortsätta att fungera vid kris och krig.
I Sverige bygger krishanteringen på det tre grundprinciperna som Krisinformation.se sammanfattar på följande sätt:
Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.
Likhetsprincipen
Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.
Närhetsprincipen
En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser.
Preppa som arbetsgivare
Om en myndighet behöver ha personal på plats dygnet runt under kris, höjd beredskap eller krig måste anställda ska kunna leva, arbeta och vila på arbetsplatsen under längre tid. Arbetsplatsen kan snabbt förändras vid ett strömavbrott. Hissar, belysning, datorer, ventilation och kommunikation kan sluta fungera. Förberedelser kan göra skillnad
Exempel på åtgärder som en arbetsgivare i form av antingen företag, myndighet eller kommunala verksamheter kan
1. Mat & dryck
• Dricksvatten (flaskor, dunkar eller tankar) för minst 3–7 dagar – ca 3–5 liter per person och dygn.
• Långtidshållbar mat (konserver, frystorkat, torrvaror).
• Möjlighet att värma mat utan elnät (t.ex. sprit-/gasolkök, värmekuddar, kokplattor på reservkraft).
• Engångskärl eller diskmöjligheter om vatten finns.
• Kaffe/te – viktigare än man tror för moral och arbetsförmåga.
2. Vila & övernattning
• Sovplatser: fältsängar, madrasser, liggunderlag.
• Sovsäckar, filtar, kuddar.
• Avskärmningsmöjligheter för sömn (skärmar, tältväggar, mörkläggning).
• Hygienutrustning för sovplatser (t.ex. lakan, örngott, tvättmöjligheter).
3. Hygien & sanitet
• Toalettlösning vid avbrott i VA: portabla toaletter, torrtoaletter, kemtoaletter, latrinsäckar.
• Tvål, handsprit, våtservetter.
• Tandborstar, tandkräm, mensskydd, basala hygienartiklar
• Sopsäckar och avfallshantering.
4. Kläder & skydd
• Extra arbetskläder om så behövs, tvättmöjligheter.
• Skyddsutrustning om verksamheten kräver det (t.ex. andningsskydd, handskar).
5. Energi & ljus
• Reservkraftaggregat (diesel/bensin/gasol).
• Batterier, powerbanks, ficklampor, pannlampor.
• Ljus (värmeljus, stormlyktor, LED-lampor).
6. Sjukvård & säkerhet
• Förbandslådor + extra sjukvårdsutrustning inklusive till exempel touriqueter för traumasjukvård
• Basläkemedel (smärtstillande, febernedsättande, vätskeersättning).
• Hjärtstartare
7. Kommunikation & moral
• Radio för att ta emot myndighetsinformation.
• Möjlighet till kontakt med anhöriga (telefon, krypterad app, brev/fysisk logistik).
• Spel, böcker, kortlekar – småsaker som gör väntan uthärdlig.
Tänk på uthållighet:
Det räcker kanske inte med några dygn – vid höjd beredskap kan personal behöva bo på arbetsplatsen i veckor. Därför är rotation, vila, hygien och moral lika viktiga som själva driften.
Preppa som arbetstagare
Ett längre strömavbrott eller annan samhällskris kan påverka både din arbetsplats och din vardag i grunden, hur långe och på vilket sätt beror så klart både som hänt och vad du jobbar med. För dig som arbetar på en myndighet är det särskilt viktigt att vara förberedd – både för att kunna fullgöra ditt uppdrag och för att ta hand om dig själv och din familj. Nedan följer riktlinjer och saker att tänka på för att stärka din egen beredskap.
Säkerställ att familjen klarar sig genom att ha en bra hemberedskap, din förmåga att fokusera på din uppgift ökar om du vet att familjen klarar sig hemma.. Se också till att prata med släktingar, grannar och vänner som kanske kan vara behjälpliga med att lämna och hämta, eller passa barnen om det skulle bli aktuellt och båda har jobb som påverkas av situationen. Ha också en enkel “checklista” hemma så alla i familjen vet vad de ska göra om du inte kan komma hem direkt.
Några saker att tänka på är att säkerställa att planer för nödutgångar och utrymningsplaner är uppdaterade, samt vart skyddsrum finns.
Ordna din egen utrustning att ha på jobbet
• Ficklampa och extra batterier/powerbank.
• Vattenflaska och enklare energirik mat (bars, nötter).
• Personliga läkemedel för några dagar.
• Varm tröja eller filt om ventilation/värme försvinner och ombyte.
• Ladda telefonen regelbundet.
• Skriv ner viktiga telefonnummer på papper.
• Ha en överenskommen kontaktväg med familjen om digitala system slås ut.
Beroende på vilket jobb du har och hur din arbetsgivare förberett hur verksamheten ska fortsätta så kan du behöva komplettera din personliga utrustning.
Till och från jobbet
Vid ett strömavbrott kan kollektivtrafik, trafikljus och bränsleförsörjning påverkas. Fundera på hur du kan ta dig hem:
• Gå eller cykla om möjligt.
• Samåk med kollegor som bor åt samma håll.
• Ha bekväma skor på jobbet eller i väskan om du behöver gå
• Känn till alternativa vägar hem.
• Räkna inte med att kunna ta ut pengar eller tanka, se till att allt är ordnat från början.
Ha en GHB- Get Home Bag packad på jobbet. Den innehåller det du behöver för att underlätta att ta dig hem:
1. Dokument och kommunikation
• Kopia av ID och bankkort (plastficka, vattentålig)
• Lista med viktiga telefonnummer (familj, kollegor, bostad, läkare)
• Mobiltelefon + laddad powerbank (minst 10 000 mAh)
• Anteckningsbok och penna
• Kontanter i små valörer (200–500 kr i 20/50/100 kr)
• Ficklampa med extra batterier (AA eller AAA)
• Nödfilt / foliefilt
• Extra varma kläder: mössa, vantar, halsduk, extra strumpor
• Regnponcho eller lätt regnjacka
• Vattenflaska 1 liter (gärna återanvändbar)
• Energi-bars eller nötmix (minst 2 portioner)
• Torkad frukt eller choklad (snabb energi)
• Litet första hjälpen-kit: plåster, sårtvätt, bandage, smärtstillande, tourniquet
• Handsprit (50–100 ml)
• Våtservetter
• Tuggummi eller tandkräm/tandborste mini
• Karta över området eller staden
• Bekväma skor och ett ombyte strumpor
• Reflexer eller liten pannlampa
• Multi-tool / litet verktyg
• Plastpåse / vattentätt fodral för att hålla saker torra
• Extra snacks/kaka för kollegor eller familj på vägen hem
• Liten anteckningsbok med hemgångsplan (vägar, transporter, kontaktpunkter)
1. Packa allt i en liten ryggsäck som är lätt att bära.
2. Kontrollera innehållet var tredje månad – byt mat, batterier och mediciner.
3. Anpassa väskan efter säsong: vinter = mer värme, sommar = mer vatten och solskydd.
4. Ha alltid väskan redo på arbetsplatsen
Tänk i tre dimensioner: Arbetsplats – Resa hem – Familj. Då ökar både din och organisationens motståndskraft.
