Hotet från luften – så skyddar du dig från luftangrepp

Rysslands angreppskrig mot Ukraina innefattar konstanta och systematiska angrepp mot både militära och civila mål, där både sjukhus, bostadsområden och energiinfrastruktur är mål för nattliga angrepp med drönare, ballistiska missiler och närmare fronten även artilleri av olika slag. Ukrainakriget är en blandning av både teknik och taktik från det första världskriget med skyttegravar, samtidigt som den snabba och omfattande utveckling av drönarteknologi har förändrat slagfältet i grunden.

För en angripare är drönare ett billigt sätt att både terrorisera befolkningen och med låga risker för den egna sidan och det relativt låga priset, jämfört med till exempel en ballistisk robot eller kryssningsrobot kostar och inte minst väsentligt billigare än vad en luftvärnsrobot kostar för att skydda befolkningen och hur många eldenheter som behövs för att skydda en stad från terrorbombning så ligger ekonomin just nu till angriparens fördel.

Ukraina har under de senaste åren utstått kontinuerliga nattliga attacker riktade mot civilbefolkningen med bland annat enkla så kallade kamikazedrönare, även benämnda Shaheddrönare, vanligen i kombination med kryssningsrobotar som avfyras från flygplan eller fartyg och ibland även ballistiska robotar av olika slag. Dessa finns i olika varianter men är långsamtgående och skickas oftast i svärmar från enkla avfyrningsramper, där vissa inte innehåller en sprängladdning utan fungerar som skenmål för att mätta luftförsvaret. En vanlig variant har en räckvidd på 2500 km och kan ligga i luften under 12 timmar i väntan på ett mål. Sprängladdningen är runt 40 kg, det vill säga inte särskilt stor i jämförelse med andra vapensystem men tillräckligt för att demolera ett hus och döda eller skada många människor. När de avfyras mot städer blir verkan både fysisk med också  psykologiskt påfrestande, eftersom det också sker kontinuerligt.

Dessa bekämpas ofta framgångsrikt av Ukrainas luftvärn som utvecklat metoder med en kombination av olika vapensystem, inklusive mobila enheter med eldrörsluftvärn som är utplacerade runt om målet som de ska skydda. Eftersom kriget pågått under lång tid har Ukrainas taktik för att hantera situationen utvecklats, men kräver också stora mängder manskap och vapen.

Närmare fronten används mindre drönare och mer pricksäkra som antingen ser ut som små kommersiella quadrakopterdrönare eller små flygplan och som används för att bekämpa enskilda fordon eller trupp. Ryssland har också använt sådana drönare för att terrorisera civilbefolkning som rör sig i civila fordon eller till fots i städer nära fronten. Vid användning av så kallade FPV-drönare, där FPV står för First-Person-View ser operatören målet via en kamera i drönaren och styr sedan denna mot målet via radio eller en tunn tråd som rullas ut efter drönaren och gör det svårt att störa ut signalen genom elektronisk bekämpning. Utvecklingen just nu går som sagt snabbt och i flera linjer där AI används både för att skapa möjlighet att utnyttja drönarsvärmar med drönare som agerar tillsammans, men också drönare som själv utvärderar värdiga mål och agerar självständigt.

Är det realistiskt att tänka sig att Sverige blir attackerat från luften?

Ingen kan säga idag med säkerhet exakt hur ett krig, som skulle påverka direkt skulle se ut. Vi vet däremot att Ryssland inte tar hänsyn till internationella konventioner som förbjuder angrepp mot civila mål, utan att det tvärtom är en integrerad del i den ryska krigföringen. Det är per idag mindre troligt att storskaliga insatser av ryska markförband, skulle ske på svensk mark, givet att vi är medlemmar i NATO och att vi inte har landgräns med Ryssland.

Hotet från luften gäller däremot alla länder och kan påverka såväl militära som civila delar av samhället.

Vad ska man tänka på vid angrepp?

Inför ett luftangrepp sänds varningar inför förestående angrepp via Sveriges Radio P4 och som ljudsignal via ”Hesa Fredrik”. Förvarningstiden kommer skilja sig åt beroende på vilken typ av vapen som används. Bilden är saxad ur MSBs broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” och kan beställas eller laddas ner här.

I Sverige finns skyddsrum till en stor del av befolkningen i något av våra 65000 skyddsrum,  som kan finnas i både bergrum, bostadshus och offentliga byggnader. Du hittar ditt närmaste skyddsrum via Skyddsrumskartan. I fredstid används ofta skyddsrummen som parkeringsgarage, förråd eller för andra användningsområden men skall kunna iordningställas inom 48 h. Reglerna för fastighetsägare innefattar en skyldighet att underhålla skyddsrummet, säkerställa att viss utrustning finns att tillgå och att iordningställa skyddsrummen efter regeringsbeslut om höjd beredskap.

Även om du inte har ett skyddsrum nära dig så kan du få gott skydd genom att gå ner i en källare, vägtunnel eller genom att tillämpa tvåväggsprincipen, mer om det nedan.

Förberedelser om det finns risk för luftangrepp där du bor

Kontrollera vart ditt närmaste skyddrum finns, både hemma och på jobbet. Ha en ”go-bag”, eller evakueringsväska packad med det viktigaste för att ta med ner i skyddsrum eller källare.

Här är exempel på innehåll i en go-bag – alla i familjen har såklart sin egen utom de allra minsta:

• Vattenflaska
• Mat/snacks i form av powerbars, nötter eller konserver som du kan äta kalla som gör att du klarar dig 2-3 dagar
• Ficklampa/pannlampa
• Powerbank och mobilladdare
• Första hjälpen -kit
• Ett ombyte kläder och förstärkningsplagg, regnkläder
• Viktiga dokument som försäkringsbesked, lagfarter, i en plastficka
• Hygienartiklar i necessär
• Multiverktyg
• Tändare/tändstickor
• Batteri- eller vevradio
• Visselpipa (för att signalera om ni blir instängda)
• Papperskarta över den närmaste omgivningen
• Utskriven lista på viktiga mobilnummer

Tänk på att sörja för husdjur – du får inte ta med dem ner i ett skyddsrum!

Generella råd vid ett luftanfall

• Ta alltid flyglarm på allvar Sök skydd direkt! Filma och fotografera inte utan sätt dig själv i säkerhet så snart som möjligt.
• Finns det inte ett skyddsrum att tillgå där du är så sök skydd i en källare, tunnel, tunnelbana eller i en byggnad. Stannar du på en öppen plats så är risken större att du träffas av tryckvågen eller omkringflygande splitter. Hinner du inte ta skydd inomhus så lägg dig platt på marken, gärna i skydd av en jordvall, mur eller annat som skyddar dig mot både splitter och tryckvåg. Ligger du platt på marken är den yta som kan träffas mindre än om du står upp.

Väl inomhus – tänk på tvåväggsprincipen – Gå in i ett inre rum som ligger minst två väggar inåt från utsidan (exempel: korridor, badrum, skafferi). Varje vägg och varje rum mellan dig och utsidan ger extra skydd mot splitter och tryckvåg. Undvik fönster som bildar splitter av tryckvågen, balkonger och ytterväggar.

• Kryp ihop på golvet gärna invid en bärande vägg som också minskar risken för att bli fastklämd om byggnaden skulle rasa. Håll för öronen och håll munnen öppet så minskar du effekten av tryckvågen. Skydda vitala organ med till exempel en väska eller en kudde om du kan.
• Vänta på meddelande om Faran över innan du lämnar skyddet efter anfallet. Följ endast officiella kommunikationskanaler.
• Filma och fota inte attacker för att posta på sociala medier. Du riskerar inte bara ditt eget liv genom att inte vara i skydd utan riskerar också att hjälpa fienden genom att ge en möjlighet att utvärdera vad som träffats och inte träffas, så att fienden kan planera nästa attack utifrån skadorna.
• Fler attacker kan följa på den första – i Ukraina använder man så kallad double-tap, vilket innebär att man väntar tills brandbilar och ambulanser anlänt och angriper dessa i en uppföljande attack när alla tror att faran är över.

Om fienden använder drönare 

• Som sagt går utvecklingen av drönarteknologin snabbt, men i de råd som ges till befolkningen i Ukraina inkluderar man att man tänker på följande för att minska effekten av Rysslands terrorbombning med så kallade kamikazedrönare.
• Shaheddrönarna som ofta används, har ett distinkt ljud som gör att de kallas för ”mopeddrönare”. Ljudet av drönare avslöjar därmed också en förestående drönarattack.
• Sök skydd direkt, stanna inte för att titta eller filma drönare.. Lägg dig ner på marken om inget skydd finns.

Sitter du i ett fordon och hör ljudet av drönare nära, så stanna och ta dig ur fordonet och sök skydd. Parkera inte vid infrastruktur eller byggnader.

𝗜 𝗯𝗼𝘀𝘁𝗮𝗱𝗲𝗻

• Flytta sovplatser och andra platser där du brukar vistas bort från fönster
• Använd tunga möbler  som barriärer och skydd
• Madrasser, vattenfyllda kärl och böcker kan dämpa splitter

𝗠𝗲𝗻𝘁𝗮𝗹 𝘀𝘁𝘆𝗿𝗸𝗮

• Drönarhotet är ett sätt att skapa osäkerhet
• Ha enkla, förutbestämda rutiner för din vardag.
• Acceptera hotet utan att fixera dig vid det

𝗞𝗼𝗿𝘁 𝘀𝗮𝗴𝘁

• Välj skyddade platser, helst inomhus
• Synlighet och förutsägbarhet ökar risken för anfall
• Små, medvetna val kan göra stor skillnad

Efter en attack

• Ge första hjälpen om möjligt. Bistå myndigheterna vid behov.
• Rör aldrig drönarrester eller någon som skulle kunna vara en del av en bomb– de kan vara farliga.
• Dela inte filmer och bilder på sociala medier direkt efter anfallet. Det gör det möjligt för motståndaren att utvärdera skador och måljustera!
• Larma myndigheterna om eventuellt skadeutfall