Hoten mot Sverige – vad Totalförsvaret ska kunna möta.

Hur skulle ett angrepp mot Sverige kunna se ut och vad är det egentligen som man ska ta höjd för när det gäller prepping och förberedelser, oavsett om man är en myndighet, företag eller medborgare? Eftersom vi inte vet hur en framtida kris eller konflikt kan gestalta sig så kan det vara svårt att tänka hela varvet runt för att säkerställa att man täcker in alla rimliga händelseutvecklingar.

Det där med rimliga händelseutvecklingar är en viktig avgränsning. Man brukar säga att ett scenario ska vara möjligt, helst sannolikt, men inte nödvändigtvis troligt. Det betyder att det inte är rimligt att förbereda för en invasion från rymden, men högst rimligt att inte utesluta att en stat som Ryssland, som redan invaderat ett grannland och bedriver ett hybridkrig mot hela västvärlden, också kan tänkas eskalera detta även med krigshandlingar i en förlängning, även om det inte är troligt idag eller imorgon. Det gör också Ryssland till den dimensionerande motståndaren, det vill säga att det är Rysslands förmåga och sätt att bedriva krig som är det vi behöver utgå ifrån. Konstanta brott mot folkrätten, såsom terrorbombning mot städer och civila mål är en del av vardagen i Ukraina och man kan därför förutsätta att det skulle ske även vid en utökad konflikt med väst.

Om vi förbereder oss och rustar oss materiellt, personellt och mentalt för detta scenario så förmår vi också hantera alla mindre kriser på väg mot det värsta scenariot.

För att skapa en gemensam planeringshorisont av framtida kriser och krig har  Försvarsmakten och MSB tagit fram ett gemensamt dokument med titeln Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030, som är en instruktion för hur totalförsvarets ingredienser – myndigheter, kommuner, regioner, försvarsmakten, företag men också medborgare ska förbereda sig, genom att ta hänsyn till ett antal scenarios som tagits fram. Syftet är att skapa en gemensam bild för hur en militär konflikt kan se ut, med brasklappen att det är just exempel.

”Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen och alla delar av samhället. Tillsammans, och bara tillsammans, kan vi försvara oss själva och våra allierade, skydda civilbefolkningen och se till att viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas. För att klara detta behövs alla. Varje kommun, varje företag och varje invånare. Alla myndigheter, alla regioner och alla föreningar. Vi ansvarar på olika sätt, men ytterst gemensamt, för att Sverige står starkt i ofredstider.”

och vidare

”När du och din organisation har läst dokumentet behöver du komplettera med gemensamma och enskilda analyser utifrån ditt ansvarsområde, dina geografiska förutsättningar, din kompetens och dina förmågor. Identifiera vad du behöver göra, ta initiativ och genomför åtgärder!”

Genom Sveriges inträde i NATO är vi en del av ett större sammanhang och en gemensam för att tillsammans bygga säkerhet – och om det värsta händer också skydda både oss själva och varandra med vapenmakt. Sveriges geografiska läge innebär att vi är en del av NATOs norra och östra flank. I vårt område finns det strategiskt viktiga områden för att säkra transportvägar till havs, både för att säkra vår egen och våra allierades försörjning men också att hindra att Ryssland kan utnyttja dessa vattenvägar för egen del. Strategiskt viktiga områden inkluderar Nordkalotten, Västkusten, Gotland, Östersjön och Östersjöinloppen.

Rapporten konstaterar också att:

”Sveriges geografiska läge innebär även att eget territorium och havsområden ska kunna utgöra ett baserings- och transiteringsområde för alliansens styrkeuppbyggnad. Öst-västliga transportvägar genom Sverige är avgörande för att alliansen ska kunna försvara Finland och Baltikum. Gotlands läge är centralt i detta sammanhang. Särskilt viktiga förbindelser är Götaland och västkusten till Stockholmsområdet, västra Svealand till Oslo-området, Jämtland till Trondheim, Norrbotten via Narvik samt genom Östersjön och Öresunds-området.”

Civila verksamheter – det vill säga allt som inte är militärt ska alltså förbereda sig för att agera självständigt i minst två veckor, även om det finns brist på information och instruktioner. Det kräver både förberedelser, initiativkraft, självledarskap och mod.

Säkerhetspolitiskt läge

Det globala säkerhetsläget är instabilt och Ryssland definierar sig själv som att man är i konflikt med det man kallar det kollektiva väst och redan idag bedriver man hybridoperationer mot oss och våra allierade, i form av till exempel cyberangrepp.

”Länder som Ryssland, Kina och Iran kommer att verka mot Sverige och dess allierade med de maktmedel de har till förfogande. Dessa länders förmåga till hybridkrigföring präglas av både förberedelser och opportunism och förväntas få en allt större betydelse.”

man konstaterar också:

”Ryssland har möjlighet att koncentrera stridskrafter i Sveriges närområde i ett kort tidsperspektiv, men förutsättningarna att genomföra allsidigt sammansatta och kvalificerade militära insatser är starkt begränsade så länge den fullskaliga invasionen av Ukraina pågår. Förutsättningarna för en överraskande större militär insats i vårt närområde är i närtid därmed reducerade. Däremot är det möjligt att Ryssland skulle kunna genomföra ett begränsat väpnat angrepp i Östersjöområdet. För Ryssland finns fortsatt gripbara förmågor i Sveriges närområde, såsom marin- och flygstridskrafter, cyberförmågor, specialförband och kärnvapen.

Ryssland har offentliggjort långsiktiga åtgärder i form av uppbyggnad av baser och förband i landets västra delar. Ryssland bedöms ha förutsättningar att öka den militära förmågan i närtid. Samtidigt har Ryssland förmåga till långräckviddig bekämpning och kan vid behov bestycka flertalet konventionella långräckviddiga vapensystem med nukleära laddningar.”

Dimensionerande typsituationer

Det är nog inte ofta du använt ordkombinationen dimensionerande typsituationer, men det är alltså de olika tänkta situationer som skulle kunna uppstå och som man alltså ska ta höjd för i sin egen planering. Vad händer om, hur påverkas vi

Typsituation 1 – Hybrida hot

Ett angrepp med en mix av militära och ickemilitära medel – såsom cyberattacker, sabotage, informationsoperationer och andra medel.  ”Syftet med angreppen kan vara att försvåra och fördröja beslutsfattande, försämra svensk lägesuppfattning, utmatta och splittra resurser samt minska allmänhetens förtroende för myndigheter och rikets ledning.” Detta kan också kallas gråzonsangrepp – det är oklart om man är i krig eller fred och en angripare kan också använda tredje part, till exempel gängkriminella som proxy vid våldshandlingar för att skapa ytterligare osäkerhet och oklarhet om mål och intentioner.

Typsituation 2 – Värdlandsstöd

”I det ingår till exempel att allierade eller Nato etablerar ledningsresurser och baseringsområden för flyg på svenskt territorium. Sverige tillhandahåller värdlandsstöd i form av exempelvis transport- och logistiktjänster samt skydd. Typsituationen omfattar också förmågan att upprätthålla logistikflöden och transporter till och från allierade genom svenskt territorium på land, i luften och till sjöss.”  och vidare: 

”Värdlandsstöd förutsätter ett omfattande stöd från civila aktörer samt civil-militärt samarbete och samordning med bland annat kommuner, regioner, länsstyrelser, andra myndigheter, näringsliv, frivilliga försvarsorganisationer och andra civilsamhällesorganisationer samt invånare.”

Typsituation 3 – Begränsat anfall mot norra Sverige

”Typsituationen omfattar luftlandsättning av luftlandsättnings-/specialförband i norra Sverige med understöd av långräckviddiga vapen, obemannade luftfarkoster och luftstridskrafter. Angreppet kan syfta till att störa logistikflöden mot Finland och Norge samt att kontrollera nyckelterräng. Typsituationen kan också innehålla mer begränsade anfall med fientliga specialförband mot andra delar av Sverige i syfte att störa verksamheten.

Genom begränsade anfall kan Ryssland med relativt små medel skapa störningar i logistikflöden och påverka samhällsviktig verksamhet. De ryska förbanden kan ha förmåga att agera dolt och förflytta sig i samhället. Typfallet innefattar inte storskaliga operationer utan består av verksamhet av tillfällig (dagar eller veckor) karaktär som genomförs med begränsade resurser.”

Detta scenario kan alltså innefatta små grupper av civilklädda förband som färdas i civila fordon, eller till och med vara klädda i svenska uniformer, som rör sig dolt och har som syfte att antingen sabotera nyckelinstallationer eller på andra sätt, till exempel genom att leda in flyg eller drönare, angripa viktiga platser.

Typsituation 4 – Anfall mot Gotland

”Typsituationen omfattar att fientliga förband luftlandsätts eller landsätts på Gotland med understöd av sjö- och luftstridskrafter. Anfallet sker med kort förvarning och skyddas bland annat av fartygsstyrkor med uppgift att upprätthålla sjökontroll i delar av Östersjön. Angreppet syftar till att etablera luft- och sjöförsvarszoner på och runt Gotland.” 

Gotland kallades under det kalla kriget för osänkbart hangarfartyg mitt i Östersjön. Genom att placera långräckviddiga sjömåls- och luftvärnsrobotar på ön kan man kontrollera havsytan och luftrummet från Åland till Kaliningrad och därmed förhindra transporter för att understödja NATOs trupper i Baltikum vid ett angrepp mot de tre baltiska staterna.

Typsituation 5 – Fjärrangrepp

”Typsituationen omfattar fientlig fjärrbekämpning av civil infrastruktur, militär förmåga och tätbefolkade områden som sker med konventionella långdistansvapen (främst robotar och drönare samt i mindre omfattning stridsflyg). Typsituationen innefattar också specialoperationer mot civila objekt samt militära mål, nyckelpersoner och infrastruktur med mera i enlighet med typsituation 1, hybrida hot. Angreppet syftar till att slå ut totalförsvarsviktig verksamhet, bekämpa svenska stridskrafter och påverka svensk försvarsvilja och därmed skada svenska intressen och militär förmåga.”

Detta är alltså i huvudsak den typen av angrepp som Ryssland utsätter Ukraina för varje dag i form av en kombination av olika vapensystem som riktas mot både militära och civila mål.

”Lärdomar från Ukraina visar att fjärrbekämpning kan komma att genomföras med ett stort antal robotar och drönare samtidigt, i syfte att mätta det aktiva luftförsvaret (luftvärn, stridsflyg, m.m.) och uppnå största möjliga förödelse.”

Typsituation 6 – Förstärkning av alliansens norra flank

”Typsituationen omfattar att svenska förband förstärker Natos norra flank i Finland med markförband samt flyg- och marinstridskrafter i syfte att försvara alliansens territorium. Inom ramen för typsituationen förekommer både defensiva och offensiva uppgifter.”

Typsituation 7 – Förstärkning av alliansen i Baltikumområdet

”Typsituationen omfattar att svenska förband förstärker Nato i och omkring de baltiska staterna med markförband samt flyg- och sjöstridskrafter i syfte att försvara alliansens territorium. Inom ramen för detta förekommer både defensiva och offensiva uppgifter. I typsituationen ingår transporter på och över Östersjön. Typsituation 6 och 7 innefattar att delar av det militära försvaret ställs under Natos befäl och blir en del av operationer i alliansens norra flank (Norge och Finland) eller i Baltikumområdet. Typsituationerna innebär även att civila aktörer kan få uppgifter som sträcker sig utanför svenskt territorium eller havsområden. Offensiva uppgifter, såsom att upprätta kontroll över område som kontrollerats av motståndaren (till exempel återtagande av områden i Finland som ockuperats vid ett inledande anfall), förväntas medföra fler skadade och döda för det militära försvaret jämfört med defensiva uppgifter såsom att skydda eller övervaka ett område.”

Konsekvenser på samhället

Dokumentet innehåller en lång lista på konsekvenser för samhället, där de olika typfallen kan innebära störningar av vardagen. Alla typsituationer får inte lika omfattande konsekvenser, men i själva rapporten punkterna nedan kopplade till respektive typsituation. Från och med sidan 28 och framåt listas en mängd olika konkreta konsekvenser som en följd av ett angrepp. Läs rapporten som helhet, men nedan är ett litet urval över punkter som lyfts som möjliga störningar:

• Det kan bli svårt att under en tid betala ut löner, ersättningar och förmåner som arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringar och pensioner.
• Cyberangrepp och fysiska angrepp mot kommunikationsinfrastruktur, alternativt långvariga avbrott i försörjningsflöden, kan leda till långvariga lokala och regionala avbrott (dagar till veckor) och/eller kraftigt minskad funktionalitet i elektroniska kommunikationsnät och tjänster.
• Cyberangrepp och sabotage mot energiinfrastruktur kan få betydande konsekvenser, exempelvis inom elförsörjningen med mer eller mindre omfattande elavbrott.
• Tillgången på flytande drivmedel och bränslen kan bli kraftigt begränsad på grund av begränsad import samt avbrott i logistikkedjor. Det inbegriper bränsle till bland annat reservkraft och samhällsviktiga transporter. Dagliga störningar och långvariga avbrott i fjärrvärme- och kyla kan ske.
• Störningar i elektroniska betalningar, såsom löner, leverantörs- betalningar, kortbetalningar samt omedelbara betalningar (exempelvis Swish) förekommer. Även störningar i tillgången till kontanter förekommer. Återkommande och långvariga avbrott i hela landet (dagar, veckor eller månader).
• Otillbörlig informationspåverkan kan spä på allmän oro och riskera att påverka den finansiella stabiliteten.
• På grund av ett kraftigt ökat inflöde av skadade och sjuka kommer hälso- och sjukvården att vara hårt belastad och beroende av landets samlade resurser. Resurser och patienter behöver omfördelas och vård behöver ransoneras. Viss vård behöver utföras i skyddade utrymmen till följd av angrepp mot sjukvårdsanläggningar.
• Ökad efterfrågan samt begränsningar i import och distribution leder efter en tid till brist på läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning.

• Existerande motsättningar i samhället som segregation, brottslighet eller en ökad polarisering kan underblåsas av motståndaren i syfte att skapa protestaktioner eller våldsamma upplopp för att skapa oro i samhället och belasta samhällets institutioner.

• Motståndaren kan nyttja en uttröttningstaktik med exempelvis fjärrbekämpning under natten. Detta gör att utomhusvarningssystemet ständigt ljuder, vilket påverkar människors nattsömn och psykiska hälsa.

• Störningar i olika försörjningskedjor av exempelvis el och drivmedel påverkar möjligheten att tillhandahålla transporter inom samtliga trafikslag.

Rapporten avslutas med ett antal lärdomar från Rysslands krig i Ukraina och konstaterar bland annat:

Var beredd att ompröva och anpassa din organisations arbetssätt efter de omständigheter som råder.75 Vid ett hastigt försämrat säkerhetsläge är det viktigt att agera snabbt, handlingskraftigt och proaktivt. Det är bättre att fatta beslut och genomföra åtgärder och sedan backa om läget tillåter, än att göra för lite.

Det är väl värt att lägga en halvtimme på att läsa rapporten eftersom den också sätter fingret på varför även medborgarna behöver stärka sin beredskap för att motstå angrepp. Tillsammans är vi totalförsvaret och att preppa är att ta sitt ansvar genom att inte vara någon som behöver ta emot hjälp i första läget, utan kan vara med och ge hjälp – och därmed en del av motståndskraften.